Medeltida roslagssamer (?) och Klara Vattugränds forna namn!

SouthSaamiHistory

Boo; Sorunda; Ornö; Björkö-Arholma …..

Här skulle man bara kolla upp några uppgifter kring Sörmland; och fram dimper terrängnamn som antyder samernas historia i följande nuvarande kommuner

NACKA – Boo sn Lappkärr (två) samt Rensätra-namn, sn halv uppsjö (noterat först år 1488)
NYNÄSHAMN – Sorunda sn
HANINGE – Ornö sn
NORRTÄLJE – Björkö-Arholma sn
Återkommer med själva namnen!

Har vidare tittar på Lappkärrsberget osv (1649-40).
Och idag upptäckt att Klara Vattugränd hette Lappgränd tidigare!
Sökandet fortsätter!

View original post

Annonser

En vårdag flöt några tankar, ner på min papperslapp.

God morgon lilla kompis, var det första jag sa.
För utanför mitt fönster stod ett rådjur och sa, god dag!

Båda lika stumma betraktande varann, lite rädd och väldigt glad, tills rådjuret försvann. En envis frukostkompis utanför verandans glas,
alla bara gapade, och drack juice ur varsitt glas.

Ett fruset löv var det första som korsade min promenad.
Det frusna lövet gjorde intryck.
Det var ju så vackert, så speciellt,  och ändå – ett fallet löv.

Efter vägen kom jag att tänka på alla dessa namn, det är ju namn som jag känner.

Rapport från naturens morgondusch, instängd, inträngd vår som saknar ved för att elda sig varm.  Inget snötäcke kvar, att värma sig under.  Återstår att kura ihop. Burr, sa fröken Blåsippa.

Vattendroppar smälter,
en ny dag för den lilla världens överlevare.
Kvardröjande vattendroppar är mycket svåra att fånga med mobil.
Men, trägen vinner.
Går ikapp morgonsolen, på molnbeströdd himmel.
Ser solen sakta segra, våren kan fortsätta.
Luften fylld av förväntan.
I ett träd har någon glömt sin drake.
Förväntansfylld drake i ett träd.

Solen går ner, blommorna vilar till morgondag,  då våren tar nya tag.

Det blev en riktigt ruggig dag, solen motarbetades.
Båtarna ligger upp och ner och skriker på hjälp.
Själv, går jag runt och grubblar på just ingenting.

Rätta rätt

Precis så här vill jag också jobba. Men, för det behövs förutsättningar i både personalresurser och lokaler. Helt i enlighet med vad skolinspektionen påpekat.

Skola 365

Det är vårtermin i de båda förstaklasser som jag undervisar i svenska. Vi arbetar enligt en mycket fritt tolkad ”Att skriva sig till läsning”-metod, och efter jul är skribenterna redo för en rättningsmetod som är så effektiv att jag får ett leende på läpparna vid varje svenskpass. Idag beskriver jag den här. Du kan också lyssna på hur två av mina elever och jag rättar en av deras berättelser. Samtidigt kan du följa med i texten på bilden.

Rätta rätt – ljudfil

Det här är andra kullen som jag provar det här rättandet med. Liksom förra gången kan jag nästan höra synapserna växa medan vi arbetar. Metoden passar olika åldrar och olika typer av svenskundervisning. Häng med!

Under höstterminen i ettan översätter jag elevernas första trevande texter, först genom att skriva dem helt från scratch under den ursprungliga texten. De flesta nybörjartexter är svåra att tyda. Ofta får eleverna hjälpa…

View original post 611 fler ord

Krökta tankar – om tid, i tid och otid

Nuet är passerat i samma stund som jag uppmärksammar ögonblicket. 

Ändå, är ögonblickets nu något vi strävar efter att befinna oss i,

flytande med tiden, så bottenlöst och helt bortom framtidens historiska vingslag.

Då är något redan svunnet som kan uppta ögonblickets tankar, tid efter annan.

Trots att då inte går att göra något åt, inte förändra, inte påverka,

det som varit är redan passerat, helt utan vikt och ändå så betungande.

Framtiden vet vi inget om, låter sig heller inte styras åt ena eller andra hållet.

Men, vi upptas av en önskan att veta, inte överraskas alltför mycket,

Fyrkantigt, inte alls flytande, kanske inte så tungt, inte heller fjäderlätt.

Flygande svävar de tillsammans, färdandes längst vår väg – genomlevt.

Svävande, opåverkad och inte helt överraskande, skapar krafters banor,

helt rakt, men också ibland som en böjd båge – formande vårt rum.

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset

Exakt detta har jag funderat kring under läsandet av ”Becoming literate” skriven av Marie M. Clay (2009)

Min undervisning

Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss. I boken får vi svar på vad det innebär för…

View original post 2 321 fler ord

Viktigt att bryta okunskap

Det är så viktigt att bemöta varje människa som kommer till skolan med kunskap och förståelse, elever och föräldrar.

Catia Hultquist skriver i dagens DN en krönika och refererar det arbete Ann Söderlund och Sanna Lundell startat i samhället i stort genom den TV-serie som gått under våren, och deras nya bok ”Djävulsdansen” där de visar på vidden av medberoendet och problematiken kring det mönster som uppstår. Sist i krönikan belyser Catia nog det viktigaste för att om möjligt kunna bryta dessa mönster.

 Ur DN, 2015-06-17 (s.2)

Vi måste våga tala om det

Vi måste våga tala om det

Sonen har varit del i ett projekt, och jag tycker låten är superbra.

Lyssna själv.